pälsängrar.se

Allt om hur du blir av med pälsängrar

Fläskänger

Fläskänger (Dermestes) är en typ av skalbagge som upptäcktes av Linné 1758 och majoriteten av världens fläskängrar förekommer faktiskt i Sverige. De flesta fläskängrar finns i Uppland och Småland, med majoriteten i Götaland. Fläskängern blir i snitt 7 mm och är vanligt förekommande i hemmet, mataffärer och restauranger med mera. Fläskängern äter gärna kött, men även frukter och grönsaker.

Utseende

Fläskängern (Dermestes lardarius) är 6,5-9 mm lång. Den är mörkbrun till svart och har ett grått eller gulaktigt band med mörka fläckar över kroppen. Larven blir 12-16 mm lång och är brun med bruna hår. Den har två bakåtböjda horn längst bak på kroppen.

Fortplantning

Fläskängrarna parar sig på våren och honan söker sig sedan till en mörk plats för att lägga sina ägg. Helst letar hon upp ett dött djur eller en köttrest, som hon själv äter av någon vecka innan hon lägger sina ägg där, men om hon inte hittar det lägger hon äggen i springor eller sprickor. Äggläggningen sker från slutet av maj ända in på hösten.

Honan lägger ända upp till 800 ägg, men i små grupper. Äggen kläcks efter bara några dagar. Larverna lever sen i mellan 40 och 150 dagar innan de förpuppar sig, beroende på hur varmt och fuktigt det är. Ju varmare det är desto snabbare går det. När de ska förpuppa sig letar de upp trä eller murbruk och gnager sig in någon centimeter och stannar där medan de förpuppar sig och blir till färdig skalbagge.

Skadebeteende

Såväl larverna som skalbaggarna äter kött, fett och hår och honan kan lägga sina ägg bland matrester som man har glömt framme. Larverna kan även göra hål i trä och murbruk och till och med i bly och tenn, när de ska förpuppa sig. De lämnar då små runda hål efter sig, som är ca 4 mm i diameter och 10 mm djupa.