pälsängrar.se

Allt om hur du blir av med pälsängrar

Ängrar arter

Ängrar

Pälsängrar är en slags skalbagge som tillhör familjen ängrar (Dermestidae). De tre vanligaste släktena av ängrar i Sverige är pälsängrar (Attagenus), fläskängrar (Dermestes) och mattbaggar (Anthrenus). Dessa släkten består av ett antal arter och av dem är pälsänger (Attegenus pellio), brun pälsänger (Attegenus smirnovi) och fläskänger (Dermestes lardarius) de vanligaste i svenska hem.

Skalbaggen

Ängrar är 1-12 mm långa och ovala till formen. Deras kroppar har hår eller fjäll och de har korta antenner och korta ben.

De vuxna ängrarna, alltså skalbaggarna, gör i de flesta fall ingen skada. Det är larverna som gör skada genom att äta av kläder, mattor och möbler.

Larven

Ängerlarverna är håriga och de tappar lätt sina hårstrån. Eftersom håret kan ge hudirritation och allergi så ska man undvika att röra vid larven och dess hår.

Larverna ömsar hud 5-7 gånger innan de blir skalbaggar och det är den gamla huden som är det vanligaste tecknet på att man har ängrar hemma. De äter gärna hår och hudavlagringar, men om de inte får i sig tillräckligt med näring, stannar de i larvstadiet längre och ömsar hud fler gånger än normalt.

Temperatur och luftfuktighet har också betydelse för hur fort en änger utvecklas. Ju varmare klimat, desto snabbare går utvecklingen, både för ägg, larv, puppa och skalbagge.